Annan värld, annat liv

En av de stora obesvarade frågorna som både astronomer och biologer står inför är om det finns annat liv i rymden än vi själva. Med tanke på att det finns mellan 100 och 400 miljarder stjärnor i vår galax Vintergatan, måste det ju finnas andra där ute. Och av alla dessa finns det förmodligen 100 miljarder associerade planeter enligt NASA:s uppskattning, vilket dock inte betyder att alla är beboeliga.

Rymdteleskopet James Webb (JWST) har nyligen upptäckt vad som kan vara de första tecknen på potentiellt liv på en annan planet. Men det finns mer arbete som behöver göras innan vi har ett slutgiltigt, definitivt svar. Om det finns liv där ute, så behöver det inte betyda att det är på samma utvecklingsnivå som vi.

JWST är speciellt eftersom det kan ”se” i delar av det infraröda spektrumet. En tidigare studie av exoplaneten K2-18b (exoplaneter ligger utanför vårt solsystem och kretsar kring en annan stjärna) med detta kraftfulla teleskop gav ett spektrum som visade att planetens atmosfär dominerades av väte. Spektrumet togs fram genom att studera ljuset från den lilla röda stjärna som planeten kretsar kring i konstellationen Lejonet. När ljuset passerar genom exoplanetens atmosfär avslöjar det atmosfärens kemiska ”fingeravtryck”.

Vad vet vi mer om detta objekt? Det är 2,6 gånger större än jorden, 8,6 gånger så massivt, 124 ljusår bort och tros vara helt täckt av vatten. En mycket viktig aspekt är att den ligger inom den beboeliga zonen för sin stjärna. Med andra ord befinner den sig på precis rätt plats där temperaturen varken är för hög eller för låg för att liv ska kunna utvecklas.

Detta originalspektrum från JWST år 2023 visade en mängd olika kemikalier som är viktiga för livet, exempelvis metan och koldioxid – båda kolhaltiga molekyler. Två andra molekyler upptäcktes också: dimetylsulfid (DMS) och/eller dimetyldisulfid (DMDS). De sistnämnda var mycket spännande eftersom de, enligt allt vi vet om kemi, bara kan bildas som en del av processer som involverar liv. Men även om dessa verkligen existerade, fanns det ändå inte tillräckligt med avgörande bevis. Fler observationer behövdes.

När JWST:s mäktiga spegel vändes mot K2-18b en gång till, erhölls ytterligare ett spektrum av exoplanetens atmosfär. Och precis som tidigare kunde man se det kemiska ”fingeravtrycket” för dimetylsulfid (DMS) och dimetyldisulfid (DMDS). En gång hade kanske varit ett ”kanske”, men två gånger betydde att det de observerade var på riktigt. Teamet från Cambridge University som utför forskningen anser att de förmodligen kommer att behöva ytterligare två år för att vara 100 % säkra.

Vi vet att DMS och DMDS produceras på jorden av mikrobiellt liv, till exempel marina fytoplankton. Kan dessa två ämnen på K2-18b faktiskt vara resultatet av liv, eller produkten av någon för närvarande okänd kemisk process? Det återstår fortfarande arbete för att se om så är fallet, men fram till dess är detta den starkaste indikationen på att det kan finnas liv någon annanstans bortom vårt solsystem.

Vad innebär det för oss här på jorden om vi hittar sådant liv? Det har funnits några viktiga avgörande ögonblick när det gäller hur vi människor har kommit att förstå vår relation till rymden. Den berömda bilden av jorden som reser sig över månens kant, tagen från Apollo 8 i december 1968, är definitivt ett av dem. Ett annat kan vara när Apollo-astronauterna för första gången gick på ytan av vår enda naturliga satellit. Men att hitta annat liv – och det behöver inte vara den typ man vanligtvis tänker på i science fiction-filmer – är något långt utöver detta.

De enorma avstånden mellan stjärnorna i vår egen galax, plus fysikens lagar, utesluter att främmande liv från ”där ute” kommer och besöker oss här. Och om de gaser som upptäckts från K2-18b verkligen kommer från deras planetsystems version av mikroskopiskt liv, är de inte redo att föra en tvåvägskommunikation via radioteleskop.

Kommer upptäckten av liv, även av ett så primitivt slag, på den här vattenfyllda exoplaneten att göra att vi inte längre är unika i universum? Nej, det tror jag inte. Om något, så kommer det att bevisa att vi är ett med en galax full av liv. För om det finns två av ”oss” måste det finnas fler, med tanke på att galaxen kan ha 100 miljarder planeter. Det jordiska livet är fortfarande unikt för vad det är, eftersom inga andra skulle ha utvecklats på samma sätt som vi har gjort.

De mikroskopiska organismer som kan finnas på K2-18b befinner sig i början av sin långa resa mot att kanske bli intelligent liv, medan vi är en bra bit på väg. Vem vet, det kanske finns en annan bebodd planet någonstans där ute bland Vintergatans stjärnor vars dominerande livsform är lika långt framskriden i förhållande till oss som vi är i förhållande till dem på K2-18b.

För mer information och en video, följ denna länk. För pressmeddelandet från Cambridge University, se här.

_{Text: Tom Callen}